Installera Windows 7 på Asus Z370 och Samsung 970 EVO

Hur svårt kan det vara? Tillräckligt om du frågar mig. Det är en bit emellan min första hårddisk, en begagnad 40 MB SCSI-disk till min Atari ST, till det (idag) supersnabba NVMe-minnet Samsung 970EVO. Många tekniksprång har inneburit utmaningar som har varit svåra att förstå innan man startade. Här är ännu ett. Krångligt mest för att jag är en motsträvig typ som envist håller mig kvar i det äldsta möjliga operativsystemet.

Den viktigaste hårdvaran:
Asus Prime Z370-A
Samsung 970 EVO

Mitt recept på hur du snabbast lyckas med installationen:

1) Bygg ihop datorn. Skruva fast NVMe-minnet i M.2-sockeln under kylflänsen. Jag drog bort etiketten för att få bättre kylning. Hoppas det inte påverkar garantin ifall den skulle behövas.

2) Ladda hem filer som behövs:
Windows 7 på cd eller USB
Från www.asus.com välj Windows 7 64-bit:
BIOS, LAN och ASUS EZ Installer. Det är allt som behövs därifrån nu.
Från www.samsung.com:
NVMe Driver

3) Uppdatera BIOS på moderkortet först. Du vill ha det gjort och dina inställningar kommer gå åt pipan efteråt, så det är lika bra att börja där.

4) I BIOS, förlåt, UEFI BIOS:
Botanisera! Det är myriarder av inställningar. Det går att vandra runt med tangentbordet, men mus är bäst.
Stäng av lamporna, åtminstone när datorn är avstängd. Det håller dem släckta i sleep också.
Välj X4 för NVMe-minnet. Det lär göra att SATA 5 och 6 inte funkar, så max 4st SATA-diskar är kvar. Men har man ett snabbt minne så vill man ju inte köra det i halvfart.
Vänta med optimeringar och eventuell överklockning.

5) För att installera Windows på NMVe-disken så behöver du ha drivrutinerna. För att packa upp drivrutinerna kräver Samsung att du har NVMe-disken i datorn. Med andra ord. Stoppa in en annan tillfällig hårddisk i datorn och installera Win7 på den. Du kan skippa lösenordet för vid installationen. Installera sen Samsung_NVM_Express_Driver_3.0.exe (eller nyare). Leta sedan i C:\Windows\System32\DriverStore\FileRepository efter nya mappar. Kopiera de mapparna till en ”samsung”-mapp på USB-minnet. Det kanske räcker med mapparna som har filerna för secnvmeF och IaNVMeF. De andra finns med i Windows.

6) Stäng av datorn och koppla ur hårddisken.

7) Starta upp datorn med bara USB-minnet och NVMe-disken inkopplad. Välj ”Install” igen och när du ska välja disk att installera till så är listan tom. Välj ’install driver’ och peka på samsung-mappen. Installera drivrutin och med lite tur så hittas din nya disk efter det. (Erkänner att det tog mig ett par dars experimenterande att komma så här långt.)

8) Skapa inga partitioner, bara välj disken och installera Windows 7!

9) När Windows är på plats så är det dags att ändra skärmupplösning. Trots att datorn säger att den har ett VGA-kort så går det att ändra upplösningen till vad din skärm klarar. Gör så. Krångla helst inte med att installera riktiga drivrutiner till grafikkortet. Än.

10) Nu kan du läsa in drivrutinen för LAN. Det går smärtfritt och om du har nätverkssladden inkopplad så kommer den snart fråga om det är ett betrott nätverk du är ansluten till.

11) Nu, innan nånting annat, så kör Windows update. Starta om och upprepa. Sluta inte förrän datorn börjar gnälla om att din nya fina Intel Coffee Lake är för ny för Windows 7.

12) För att komma förbi problemet med Unsupported Hardware så installerar du wufuc på github.

13) Fortsätt sen med att tvinga Windows update ge dig uppdateringar. Finns massor av uppdateringar. De flesta ”optional” vill man kanske inte ha. Svårt att avgöra vilka som är viktiga. Jag skippade 58st.

14) Nu när datorn är uppdaterad så kan du koppla in din gamla hårddisk och börja kopiera filer, installera program och drivrutiner.

15) Om du inte gillar att Windows tvingar dig att starta om så kör gpedit.msc och följ den här guiden.

16) Sånt som jag installerat: Winmerge, 7-Zip, Putty, Python, Arduino, Greenshot, Audacity, Notepad++, Firefox, Thunderbird, VLC, CDBurnerXP, Inkscape, Teamviewer, Malwarebytes, Teraterm, Gimp, BankID, Wireshark, OpenOffice, WinSCP, OpenSCAD

Frekvenskalibrering av CY7C68013A logikanalysator


Och vad är då ett CY7C68013A MINI BOARD för något? Jo, det är ett kretskort som man kan använda som logikanalysator till PCn. Jag använder programvaran Sigrok Pulseview. De billigaste kretskorten kostar just nu 35 kronor på Ebay, så visst kan man stå ut med att de inte är perfekta. Mitt exemplar har en kristall som inte svänger i exakt 24MHz. Den trivdes bättre på 24.006539. Det är ca 270 ppm för högt. Jag tog vad jag hade, två stycken 22 pF kondingar i storlek 0805 (2mm x 1.2mm) som jag satte ovanpå de gamla. Jag lödde snabbt (och jäkligt fult) för att undvika att de lossnade från kortet. Enda anledningen att jag skriver det här är att resultatet blev nära helt perfekt, 0.5 ppm fel.


Eller hur perfekt är det? Frekvensräknaren är ju inte heller helt ny. Finns ens RACAL-DANA kvar? Nähä, inte det. Det bästa jag har som referens är GPS-mottagare. Från Ebay så köpte jag en modul på kretskort, u-Blox NEO-6M-0-001. Jag konfigurerade den till att ge en puls per sekund med 50% duty-cycle. Frekvensräknaren tyckte att den gav 0.999999569 Hz. Det är 0.43 ppm fel. Båda frekvenserna är för låga, så OM GPSen har rätt så är felet hos logikanalysatorn ca 0.07 ppm fel. Det är inte mycket….

Går det att reparera Anslut LED-lampa?

Jula säljer billiga LED-lampor i serien Anslut. En 6,5-wattare med beteckning 420-598 2700K slocknade för mig och jag var såklart nyfiken på VAD som dött och om det eventuellt skulle gå att fixa.
Att få loss bubblan ska inte gå med handkraft, vilket jag inte heller lyckades med. Men med en mejsel och lite hjälp av brytbladskniven så kom jag igenom skarven till lampans hals och kunde enkelt ploppa bort den. Anslut_1
För mig var det lättast att först testa om lysdioderna var hela. Jag lödde loss de två sladdarna som förband dem med nätdelen och lyfte ut lysdioderna. De avger mest värme i lampan och de sitter därför på ett kretskortlaminat av aluminium som i sin tur sitter nitat mot en kylfläns med tre vingar som ligger an mot halsen. Alla dioder sitter seriekopplade som i en julgransslinga så blir det avbrott i en av dem så slocknar alla. I det här fallet var det nummer åtta som inte längre fungerar.
Anslut_4_lyft_ledDet ser ut som om de använt lödtenn för att överföra värme från lysdioderna till aluminiumkretskortet. Det gör det tyvärr svårt att byta ut den med en annan lysdiod och få till en bra kylning. Men nätdelen i lampan levererar en konstant ström, inte konstant spänning som till julgranen, så det borde gå att bara bygla över den döda dioden och se om resten ville lysa vidare.
Anslut_5_byglad
Det visade sig fungera utmärkt. Nu är det bara 11 lysdioder kvar, så jag får väl märka om den från 6,5W till 6W. Vid monteringen så böjde jag ut de tre vingarna lite i ett försök att få bättre kontakt med lampans hals. Och visst, den blir rejält varm trots att jag inte monterat tillbaka bollen. Anslut_6_perforering
Eftersom värme är något lysdioder avskyr så tog jag fram borrmaskinen och borrade ventilationshål mellan vingarna. Dessa sex hål borde leda ut tillräckligt med värme för att öka livslängden rejält. Även om lampan monteras med foten nedåt så borde det vandra ut uppvärmd luft, men i det fallet kanske det vore bra med ett par hål i bollen också. 🙂 Man skulle kunna (jag kommer att…) modifiera ännu inte trasiga lampor. När de lyser så kan man, som på bilden, se var mellanrummet finns. Borra inte närmare bollen än vad jag gjort. och bara så djupt som behövs. Och bara när lampan inte är ansluten. Och på egen risk.

Varför ska jag inte göra den här modifieringen?
Därför att du riskerar borra i handen och om du lyckas så försämras lampans elsäkerhet. Det är troligtvis inte lagligt eftersom det nu går att peta in metallföremål i lampan och på så sätt komma åt strömförande detaljer. Lampan är inte heller längre vattentät och vem vet vad som händer ifall du häller in vatten i den? Sätter du den i utebelysningen kommer troligtvis spindlar bygga bo i lampan. Och ännu vet vi inte ifall det faktiskt kommer göra någon nytta.

Arduino ersätter Nibe RCU-10?

Jag underhåller en Nibe Fighter 360P. Och till den kan man köpa en fjärrstyrningsenhet med webbgränssnitt och SMS-styrning. Tyvärr kostar den typ 10000:- och jag köpte pumpen begagnad för ungefär halva det priset. Efter lite googling hittade jag tråden PC-styrning av Bergvärmepump på Svenska Elektronikforumet. Signaturen FredRovers beskriver detaljerat hur kommunikationen fungerar mellan pumpen och RCU. Kan jag härma detta med min Arduino?

Hårdvaran som behövs är en Arduino ATmega 2560, eftersom jag behöver två serieportar varav en pratar med 9-bitar mot pumpen. Dessutom behövde jag ett RS485-interface. Sådana kostar typ en dollar på ebay. Om man inte har en Mega så går det säkert att modifiera biblioteket softserial så det fungerar med 9-bitarsord, men mig veterligen så är inte det gjort av någon.

Resultatet har hittills blivit att jag kommit halvvägs. Jag kan läsa vad pumpen skickar till, vad den tror är en, RCU. Jag har tyvärr inte lyckats med konststycket att skicka någon data till pumpen. Jag vet helt enkelt inte hur datan ska se ut. Så som FredRovers beskriver i inlägget verkar det som att man skickar data i samma format som man läser den. När jag provar så stannar kommunikationen redan när jag säger att jag har nåt att sända. För komma vidare behöver jag låna en riktig RCU några dar för att läsa av hur magin fungerar.

Pumpens egen programvara behöver vara version 2.x för att menyalternativet RCU ska finnas. Aktiverar man RCU (meny 9.1.3) utan att ha någon inkopplad så går menyerna tröögt då CPU väntar på ACKar från RCU, men pumpen verkar ändå fungera. Det går att uppgradera pumpens mjukvara. Värt att veta är att det finns ett modbus-protokoll som Nibe använder i nyare värmepumpar. Det är inte kompatibelt med det som 360P använder. RCU-10 passar till fler pumpar, men jag vet inte vilket protokoll de använder.

Inkoppling i Nibe F360p
Var försiktig! Värmepumpen är väääldigt bra att ha fungerande. Koppla inte in nåt utan att ha mätt ordentligt och förstått vad du gett dig in på först.
Det allra viktigaste är att ha samma jordpotential i båda ändar så man inte bränner något i själva inkopplingsögonblicket. Om du överväger att använda en laptop med batteridrift första gången du kopplar in dig så har du en sund syn på hur försiktig man bör vara. Jag är själv höggradigt klantig och har bränt ett 485-interface, men ännu inget i pumpen. Koppla helst in en permanent jordsladd mellan datorn/ardunon och värmepumpen så slipper du överraskningar.

Kontakten att koppla in sig på är en RJ-45. Den sitter i ena änden av den kedja som sammankopplar alla korten i pannan. I en större anläggning kopplar man ihop alla pumparna och låter en vara master och så låter man en RCU övervaka att allt funkar som det ska.

Nibe-RJ45_pinning Det här är preliminär info. Mät och kolla själv för säkerhets skull! De enda som behövs är egentligen A och B som är själva dataanslutningen, samt jord. Färgerna är de som ses i en vanlig nätverkssladd. Jag har aldrig använt 12V eller 5V från pumpen, så jag vet inte hur ren spänning man får eller hur hög belastning den tål. Inte heller vad som händer om man överbelastar.

arduinorcu1

Inkoppling i Arduinon
Som ses på bilden ovan så är det inte många sladdar att hålla reda på.
Jordpinnar är ofta en bristvara på i Arduino, men i det här fallet så är den största bristen en pålitlig jord. För att lösa det så plockade jag isär en sockerbit och lödde fast innehållet på sidan av USB-kontakten. Det tillsammans med en strypare gör att anslutningen mot pumpen blir stabil. Skulle något av stiften sen hoppa ur mellan Arduino och RS485-interfacet så ställer det inte till med nån skada. Kabellängd är inget problem. Jag körde först med 20 meter fyrtrådig telefonsladd.

RJ45-RS485-ArduinoMega_pinning Det här är preliminär info. Mät och kolla själv för säkerhets skull! På två kina-arduinosar så står det olika vilken pinne som är TX1 och RX1 av 18 och 19, så jag skriver bara vilka nummer jag har använt. Prova att byta plats mellan dem om det inte rullar igång.

Arduinoprogram
Det jag ’har på lager’ är hur mitt program såg ut innan jag gjorde om allt och gjorde så att en ESP8266 regelbundet skickar upp senaste minutens värden.
Och vad är utkomsten? En jättetråkig mellanslagsseparerad lista som uppdateras varje minut, samt att den visar när kompressorn startar och stängs av.
listexempel
Ladda ner programmet: NibeTest1.ino
Ladda exempel på logg: NibeLog_131016_02.txt

Testprogram för att se om allt är rätt kopplat. RCU behöver inte vara aktiverat (om du inte har en inkopplad), utan man ser anropen från CPU-kortet till de övriga korten.
Ladda ner: NibeDataDump.ino
Se exempel där RCU är aktiverat, men inte svarar: NibeDataDump_DT_160312.txt

Vad har jag det till?
diagramexempel
Jag har kopplat en ESP8266 till min ATMega2560 och låter den varje minut sända ett antal värden till en webbserver där det sparas i en databas. Även elmätaren gör samma sak. Sen kan jag kolla nuvarande värden på en enkel webbsida eller de senaste dygnens värden som i grafen i bilden ovanför med hjälp av HighSharts.

Todo:
Lägga upp kopplingsschemor
Kolla upp om någon av signalerna RS485DE eller RS485REinv ska inverteras (klart, ny version 160312!)
Lösa knuten med att jag inte lyckas sända kommandon till värmepumpen.
Mer?

Kensington DD90-1

Det här är en laptopladdare för bil/flyg som gick sönder då användaren råkade koppla in negativ spänning till den. Den är enkel att öppna, det är bara att bryta isär höljet med ett bågfilsblad eller liknande. Det finns inga dolda skruvar och det finns inget lim som håller ihop den.
Kensington1
Konstruktionen är enkel med två separata DC-DC-omvandlare. 5V 0,5A för att hålla mobilen vid liv och 90W till laptopen. Jag tror den är tänkt för utbytbara pluggar för utspänning, därav kontakterna med ett motstånd uppe till höger.

Kensington2
Säkringen är en snabb 12A i storlek 6,10 x 2,69mm och ses till vänster i mitten. Nya finns att köpa på ebay såklart. Den stora vita komponenten är en värmesäkring som löser ut då den blir 145 grader. Efter byte av den förstnämnda så fungerade laddaren igen.

Enfas elmätare för DIN-skena DDS238-1

Nu har den andra elmätaren kommit från Kina. Köpt på ebay för drygt 120 kronor.
Den är väldigt lik XTM18SA på utsidan, är de likadana inuti?
bada_tva bada_tva_2
Tillverkaren är i vilket fall noga med att avskräcka från inbrottsförsök. Men jag tar risken och bryter sigillen. Plastkonstruktionen är faktiskt lättare att öppna med något sämre passform än XTM18SA. Klämmorna som håller kablarna ser dock ut att vara av bättre kvalitet.

inuti_3
Väl inne i mätaren så ser det helt annorlunda ut men ändå väldigt lika. Nollan sitter på ena sidan och in- och utgång på den andra, med kopparledare. Det kanske inte bara är cost reduction då en fördel med att inte ha fas och nolla nära varandra är att risken för överslag minskar. Fast den lilla kopparmängden kanske gör att det istället blir varmare?
Kretsarna då? Displaydriver BL55024, EEPROM 24c02, CPU Holtek HT68F03C (8 pinnar, 64byte EEPROM, 64byte RAM, 1k FLASH, timers, 2.2V-5.5V), elmätarkrets ADE7755. Snarlikt kusinen med andra ord.
Notera den lustiga böjningen av lysdiodbenen. Man måste peta ut lysdioden efter man monterat kretskortet i lådan.

inuti_2
Här ser man själva bygeln som strömmen går genom. Ovanför sitter S0-utgången som jag tänker använda för att räkna pulser. Den här ger hela 3200 pulser per kWh. Inget är omöjligt att omvandla, men är det inte ett udda val? Det vita kletet är nåt silikonliknande som ska hålla saker på plats. Jag hoppas det åldras med värdighet och inte börjar suga åt sig fukt.

inuti_baksida
Undersidan är fri från komponenter. Man ser att S0-utgången är väl separerad från fasen, men jag hade hellre sett den på samma sida som nollan.

inuti_undersida
Jag vet inte vad man justerar med de här byglarna och varför just 24 är valt.

lod
De här ramlade ut när jag öppnade mätaren. Känns inte helt bra med lödrester i elmateriel. Tur att den är tänkt att sitta still i ett skåp. Anledningen är troligtvis att någon manuellt måste löda ihop mönsterkorten 90 grader mot varandra. Det sitter fortfarande kvar lite lödrester i lödmasken.

DDS238-1 vs XTM18SA. Vilken är då bäst? Jag har (ännu) inte kollat om någon av dem visar rätt. Den här har ett CE-märke, men den är slarvigt ihopsatt. Den andra verkar ha komponenter av högre kvalitet, men sämre placering av dem.

Enfas elmätare för DIN-skena XTM18SA

elmatare_1_ovan

Här är den första varianten av elektronisk elmätare för DIN-skena som jag inhandlat på Ebay för £9.99. För att den ska fungera så krävs det att både fas och nolla går genom den. Det kan sätta käppar i hjul för den som har en gemensam nolla. Den har även en S0-utgång, alltså en optokopplare som kan belasta en krets så man elektriskt kan få ut pulser som kan hanteras av en extern räknare. I mitt fall Arduino ombord på ESP8266. Kul med den här är att den lämnar 2000 pulser per kilowatttimme. Det spelar ingen roll för summeringen, men om man visar effekt baserat på tiden mellan pulserna så uppdateras displayen dubbelt så ofta som den vanligare varianten med 1 puls per kWh.
Den mäter mellan 0,25A och 30A och förbrukar själv <0,2W/10VA. Det senare tarvar en förklaring, men jag är inte säker på svaret. Den KAN betyda att vid 230V och 10A belastning så värmer den upp elcentralen med 4,6W. Då är min gissning att de var tvungen att använda dyr koppar, ja det ÄR solid koppar, för att avleda värmeförluster. Någon kan ju vilja köra 30A genom mätaren. Max angiven ström är 30A och det står i den hjälpsamt skrivna bruksanvisningen att den klarar 2kV i en minut och 6kV i 1,2uS utan att ge överslag. Det betyder alltså inte att den fortfarande agerar elmätare efter en sådan hantering. Max överström är angivet till 960A under 10mS. Inget av detta kommer jag att testa. För att få en känsla för man skulle våga stoppa in den i en elcentral så plockade jag isär den. Plasten ger ett gott intryck. Den är stabil och svår att bryta sig in i. Det är bra. Så här ser den ut inuti.

elmatare_1_inuti2
Längst ner till vänster sitter själva elmätarkretsen, ADE7755 Den verkar seriös.
Kretsen ovanför som kristallen går till verkar vara nån klocka på i2c.
Till höger om den sitter ett 24C02, ett seriellt EEPROM på 256 Byte. Även om det borde räcka med 4 byte för att komma ihåg ’mätarställningen’, så sparar den kanske andra parametrar och använder någon form av wear-levelling så inte minnet slits ut så fort.
Den stora kretsen heter BL55066 och är tydligen bara en displaydriver. Kretsen vid kristallen är nog processorn ändå.
Till höger om displaydrivaren sitter till sist optokopplaren som sträcker sig över en halvö av mönsterkortet. Vitsen är att så bra som möjligt hindra transienter från elnätet att komma ut ur S0-utgången. Det lyckas den nog med. Jag tror att gnistorna istället kommer ta genvägen via den gröna komponenten under, som bara sitter 2,5 mm från S0-utgången.
Den grå lådan är en kondensator som är en del i elmätarens egen strömförsörjning.
Försvagningen i kopparskenan har flera utgångar och det stående mönsterkortet verkar ha en etsad 1-varsspole. De verkar ta elmätningen seriöst.
En kik på baksidan visar att det är en 3 – 4 mm mellan skenorna. Jag vet inte om det räcker för att uppfylla kraven för att få säljas i Sverige/EU. Det finns inget emellan som isolerar.
elmatare_1_baksida2
Man ser även en hög byglar. Vore kul att veta vad de gör för nåt kul, men nej, jag kommer inte att undersöka det.

Sista testet för dagen. OM det blir ett gnistgap inuti, riskerar den att brinna upp eller hindrar plasthöljet brandspridning?
Video: brandtest_XTM18SA

Wifi Led Controller med ESP8266

wifiled1

Det här kan väl vara en bra plattform att ladda upp sitt Arduinoprojekt på? Den kan drivas på 12 – 24V, men säkert både lägre och högre än så. Den har en stabil 3,3V nätdel, vilket är krångligt att fixa själv och den har tre N-kanal mosfetutgångar 85TO3GH som teoretiskt skulle klara 75A om VGS var 10V istf 3,3V. Där sitter en realtidsklocka, DS1302 (bonus!) och alltihop är inpassat i en liten plastlåda med både DC-kontakt och skruvplintar. Vad kan man mer begära för $11 inklusive frakt? Tja, jag prutade ner den till $10 på Ebay.

wifiled_inuti

Undersidan av mönsterkortet har markering för RX, TX, 3,3V, GND och GPIO0. Som gjort för omflashning.Modulen är märkt ESP-12-F och huvudkortet är märkt ZJ-WF-ESP-A V1.1.
Det finns diod som skyddar mot felkoppling men inga EMI-filter på utgångarna.

Den är alltså tänkt att användas med RGB led-remsor. Jag får lätt kontakt med den via telefonen, men vet ännu inte hur man kan styra den från en annan app än MagicHome WiFi som finns för Android eller Iphone. Tipsa gärna om du vet något om protokollet!

Min tanke är att nysta upp hur ESP-modulen är inkopplad och tanka upp nåt arduinoprojekt. Jag ska dock först kolla switchfrekvensen på utgångarna så jag håller mig i rätt härad ifall jag skriver en egen LED-styrning. Vet du något mer om modulen så lägger jag gärna ut det här.